"Pansarmannen"
"Fettet"
"Myling"
"Nåldynan"
"Runket"
"Negern"
"Loskan" - har inte tecknats!
"Balett" - har inte tecknats!
En enormt fet, naken kvinna står mitt på ett folktomt, nattligt torg med ödsliga hus kring. Husen speglar sig i hennes mörka ögon. Det rinner svart blod ur hennes underliv, ner på insidan av låren och ner på marken. Pölen växer allt större. När blodet når fram till husen, klättrar det upp på dem och gör dem svarta. Den vita, feta kvinnan står naken i mörkret. Hon sticker in armen i fittan och drar ut en pinnstol. Hon sätter sig på stolen med benen brett isär och börjar runka. Hennes klitoris växer. Den blir längre och längre, men är fortfarande mycket smal. Den reser sig metervis rakt upp. En ekorre kryper ut ur fittan och klättrar upp för klitorisen. Den börjar gnaga på spetsen av klitorisen. Kvinnan njuter starkt. En jägare kryper ut ur fittan, ner på marken och siktar på ekorren med en bössa. Kvinnan stampar honom till mos. När hon ska lyfta på foten lossnar den. Blodet sprutar ur benstumpen. Hon sticker stumpen i munnen och suger på den. Hennes klitoris börjar mjukna, den viker sig. Ekorren ramlar ner och hamnar på den lösa foten. Det blir en atombombsexplosion i miniatyr med ett svampmoln. Kvinnan slutar suga på stumpen och glider ner från stolen och lägger sig på rygg. Hennes mage växer alltmer. Den antar formen av ett svampmoln. Ett saxblad sticks ut ur magen och börjar sprätta. Magen öppnas. Det är en liten flicka med en sax där. Hon börjar klippa i sig själv: vänstra handens fingrar, vänstra armen, öronen, näsan, ena benet, magen, så tarmarna rinner ut. Slutligen klipper hon av sig huvudet. Ur halsstumpen skjuter en flaggstång upp. Högst upp fladdrar en fana, som föreställer den tjocka kvinnan mitt på det folktomma, nattliga torget.
Manuset till "Fettet", tecknare: Susanne Johansson










En Modesty Blaise-liknande amazonkvinna i tajt svart klänning, tvärrandiga knästrumpor och mörkt, uppsatt hår och med en Berettapistol i handen sitter på en pinnstol i ett kök. Hon sitter med ryggen mot fönstret och bevakar dörren. In springer ett mycket litet barn, naket. Hon skjuter barnet som slungas tillbaka ut i den mörka hallen. Kvinnan sänker pistolen. Hon rättar till håret. Ytterligare ett barn springer in genom dörren. Hon skjuter det. I nästa ögonblick springer tre barn in. Hon skjuter dem. Kropparna börjar samlas i en hög utanför dörren. Fem barn springer in och skjuts. Kvinnan laddar om, det tomma magasinet studsar ner på golvet. Åtta barn kommer springande, hon skjuter dem, men den här gången lyckas ett par av dem nästan nå fram till henne. Köksgolvet är täckt med blodiga barnlik. Ytterligare ett barn kommer inspringande. Kvinnan siktar men skjuter inte. När det når fram till henne famlar det efter hennes bröst. Det lyckas slita upp knapparna i klänningen och tar fram det ena bröstet och börjar dia. Kvinnan skjuter barnet i huvudet. Barnet faller till golvet. Kvinnan reser sig från pinnstolen. Det sprutar mjölk ur bröstet i långa smala strålar. Hon styr strålarna in i sin egen mun, blundar och dricker. Då väller det fram barn ur alla köksskåpen. De kastar sig över henne, klättrar över henne, river och biter och famlar efter hennes bröst. Hon tappar pistolen. Hon famlar över köksbänken och får tag i en köttyxa. Hon börjar hugga, skära och hacka i barnen som krälar över henne. Blod och kroppsdelar yr. När hon dödat dem alla är klänningen i trasor. Strumporna hänger i trådar, och fittan är blottad. Hennes kropp är täckt av sår. Hon plockar fram en stor wokpanna, häller olja i den och hettar upp den. Hon wokar barnarmar. Det fräser och ryker. Hon runkar sig samtidigt som hon skakar pannan över gasspisen. Hon saltar och pepprar. Hon häller upp de stekta armarna i en stor skål och sätter sig för att äta. Hon gnager på armarna som kycklinglår samtidigt som hon runkar. Hon plockar upp en barnarm från golvet. Hon sätter upp fötterna på bordskanten med benen brett isär och lutar sig bakåt. Hon knullar sig själv med barnarmen med handen inåt. Hon drar ut den och suger på den. Hon knullar sig med den igen. Mjölk sprutar ur hennes bröst i långa tunna strålar när det går för henne. Fönstret rinner av mjölk. Hon faller bakåt och griper samtidigt köttyxan. Hon hamnar bland de hackade barnliken. Hon hackar sig själv i raseri, från fötterna och uppåt, vänsterarmen, buken. Till slut är hon bara ett huvud och arm, förbundna med axeln. Hon hugger tvärs igenom huvudet. Hennes rester blandas med barnens i en ojämn smet.
Manuset till "Myling", tecknare: Fabian Göranson










En kvinna sitter i en hammock framför ett lantligt hus och ammar med sitt högra bröst ett blundande spädbarn som vilar på hennes vänstra arm. Kvinnan är klädd i en grå långklänning, det flintskalliga barnet i en vit dopklänning. Det är natt och stjärnklart. Kvinnan sträcker upp högra armen och griper en stjärna med tummen och pekfingret. När hon drar ner den, visar sig stjärnan vara ett knappnålshuvud. Hon sticker knappnålen i det opåverkade spädbarnets huvud. En piprökare betraktar henne inifrån huset, ett hotfullt, renrakat och fyrkantigt ansikte (det skulle kunna vara en pappmask med ditritade ögon och mun med raka streck) i fönstret med en rak, rykande pipa i mungipan. Kvinnan tar ner ytterligare en nål och fäster den i barnets huvud, och en till och en till. Snart är skyn helt svart, medan det obekymrade spädbarnets huvud ser ut som en nåldyna. Kvinnan reser sig ur hammocken. Hon släpper taget om barnet, som ändå inte faller till marken. Det suger sig fast i hennes bröstvårta och hänger kvar i bröstet. Dörren till huset öppnas, den piprökande mannen kliver ut på verandan. Han har skjorta, kavaj och slips men därutöver bara ett par svarta knästrumpor. Ett likadant spädbarn, i dopklänning men utan knappnålar i det flintskalliga huvudet, har sugit sig fast i hans penis och hänger och dinglar mellan hans knän. Han tar den rykande pipan ur munnen och pekar med den mot nattskyn under det han skickar en klanderfull blick mot kvinnan. Kvinnan drar trotsigt upp kjolen så det stora, böljande fitthåret syns - det får gärna växa en bit ner mellan låren - och pissar mot honom. Strålen bildar en lång, vacker båge som slutar i hans pipa. Mannen slänger rasande pipan mot henne. Den träffar hennes vänstra bröst, som omedelbart sväller upp groteskt, till en basketbolls storlek, så att klänningstyget spricker. Bröstvårtan delas som en mun och börjar puffa på pipan. Mannen tar tag i benen på sitt spädbarn, lyfter upp dem och särar på dem. Barnet skiter en storm av diarré mot kvinnan som släppt ned kjolen och blir helt nerfläckad. Hennes klänning blir svart. Stora tårar rinner nedför kvinnans kinder. När de faller ned på spädbarnets huvud fastnar de i knappnålarna och förvandlas till slingrande väåxter som hastigt växer ut till en buske som döljer hela kvinnan, med undantag för den jättestora, piprökande bröstvårtan. Mannen riktar uppmärksamheten mot spädbarnet som hänger från hans penis. Han försöker slita bort det. Penisen blir längre och längre men barnet släpper inte. Mannen springer bort till ett skjul, drar fram hammare och spik och spikar fast spädbarnet på en huggkubbe med ett par rejäla spikar genom buken. Han betraktas inifrån husets mörka innanmäte av en rad ögon som lyser innanför fönstren. Det blundande spädbarnet vägrar släppa taget. Mannen stretar baklänges tills hans kuk är flera meter lång. I nästa ögonblick strömmar dvärgar fram ur huset, över verandan och börjar dansa limbo under hans utdragna kuk. När den sista dvärgen passerat under kuken drar han fram en yxa som han haft dold innanför sin rock. Mannen ser bönfallande på dvärgen. Dvärgen måttar mot huggkubben. Löven faller av busken som döljer kvinnan. Hon har slutat gråta, men ser skräckslagen ut. Mannen sätter händerna för ögonen. Kvinnan blundar. Spädbarnet vid hennes bröst öppnar ögonen, som är djupa och svarta. Dvärgen hugger. Ögonblicket innan yxan träffar öppnar mannens spädbarn ögonen, som är lika svarta och djupa, och släpper taget om kuken. Lemmen snärtar tillbaka mot mannen men blir inte kortare. Yxan sätter sig djupt i huggkubben en millimeter framför barnets leende läppar. Mannens penis slingrar som en orm, den har fått ett eget liv, en reptiltunga skymtar vid urinmynningen. Lemmen släpar mannen med sig mot kvinnan. I nästa ögonblick slingrar den sig upp för hennes klänning och in i hennes mun. Den drar med sig mannen, som fåfängt kämpande dras ner i kvinnans strupe och försvinner. Hon spottar ut hans svarta knästrumpor. Hennes uppsvullna vänsterbröst spottar ut pipan, som faller till marken, och blåser ut en vacker rökring som svävar upp mot skyn och förvandlas till fullmånen.
Manuset till "Nåldynan", tecknare: Pontus Lundkvist










En farbror sitter i soffan framför teven och runkar. Han tittar på ett matlagningsprogram. Den kvinnliga kocken steker spädkycklingar. Gubbens penis växer stadigt. Särskilt ollonet svullnar enormt. Han sticker ut sin ofantligt långa tunga och slickar sitt ollon. Han sticker in tungspetsen i urinmynningen. Penisen växer fortfarande. På teven har kocken börjat knäppa upp sin kockjacka och visar brösten: dom är två kycklingar. Gubben drar ut tungan ur urinröret och sticker in armen istället. Även hans testiklar sväller. Plötsligt spricker pungen och kulorna trillar ut på soffbordet: dom är två kycklingar. Tevekocken skär av sig kycklingtuttarna och steker dom. Gubben plockar upp sina kycklingkulor och pressar in dom i urinröret. Penisen blir knöglig. Tevekocken drar ner byxorna och visar fittan: den är en kyckling. Hon skär bort den och steker den. Gubbens ollon börjar anta formen av en kyckling. Tevekockens huvud är också en kyckling: hon tar av kockmössan, skär av kycklingen och steker den. Blodet rinner ur halsstumpen. Gubben rusar ut i köket. Han sticker in kuken i ugnen och börjar grilla den. En klocka visar att det går en timme. Han sätter sig vid ett vackert dukat bord, lägger ollonet på tallriken och hugger in med kniv och gaffel. När han ätit upp hela kycklingollonet krymper kuken. Han tar en klunk vin. Han klappar sig belåtet på magen och rapar. Han går tillbaka in i vardagsrummet. Teven har antagit formen av en kyckling. Han sätter sig på teven och slukar den med röven. Hans buk antar formen av en kyckling. Han är en kyckling.
Manuset till "Runket", tecknare: Micke Sol










En kraftig neger med stor afrofrisyr och tredelad vit kostym sitter på en parkbänk lutad mot sin käpp. En dvärgkvinna i blommig klänning går förbi med en barnvagn. När hon passerat, lyfter han hennes kjol med käppen och blottar hennes skinkor, som är håriga. Hon vänder sig rasande om. Ur barnvagnen tar hon ett maskingevär (à la Capone, med runt magasin och trähandtag). Hon skjuter en salva i bröstet på negern. Blodet skvätter. Han sjunker ihop på bänken. Dvärgkvinnan hoppar upp på hans knä och börjar leta i hans afrofrisyr. Hon hittar en anteckningsbok som hon läser i. Man ser en sida med en anteckning: "lördag 15.00: ny kaktus till M. Obs! pengarna!" I nästa ögonblick öppnar negern sina stora ögon. Han gapar enormt stort och tar en stor tugga i sidan av dvärgen. Det blir ett bitmärke som i ett äpple halvvägs in i hennes kropp. Han sliter anteckningsboken ur hennes fingrar. Han drar upp hennes kjol och granskar fittan. Han släpper ut sin erigerade kuk ur byxorna. Han pillar i fittan med sina fingrar, drar isär blygdläpparna. Han sticker in sin hand i fittan och tittar på den när den sticker ut ur det stora hålet han bitit upp. Dvärgen biter av tummen på handen han stuckit genom hennes kropp. Hon trycker in hans avbitna tumme i hans vänstra öga. Han suger ut båda hennes ögon med munnen och skjuter iväg dom som golfbollar. Han petar sig i näsan och placerar snoret i hennes tomma ögonhålor. Sedan drar han ut handen ur hennes fitta och lägger henne i barnvagnen. Hon sätter sig omedelbart upp med en häcksax i händerna. Stående i barnvagnen klipper hon av hans afro, därefter hans armar och slutligen kuken. Barnvagnen börjar rulla iväg, nedför en backe. Negerns byxben har trasslat in sig i bakhjulen och hans kropp släpar efter. Dvärgkvinnan står upp i vagnen med häcksaxen höjd mot himlen i triumf.
Manuset till "Negern", tecknare: Jimmy Wallin










En mun, lite halvöppen. Saliv tränger fram, börjar rinna över överläppen. Dropparna faller ner mellan nyckelbenen, rinner mellan ett par kvinnobröst, fyller naveln. Naveln rinner över, saliven fortsätter sin väg ner, banar sig väg genom pubeshåret, ner i fittan. En lång seg salivsträng sänker sig från blygdläpparna ner mellan de strumpklädda benen och ner mellan ett par kängor. En skorpion kryper fram och börjar dricka från pölen. Ytterligare en skorpion kommer fram. De börjar slåss, stinger varandra med gaddarna. De krossas under en känga. Saliven fortsätter att rinna ner mellan kängorna. Vi följer den uppåt, längs med benen igen. Nu kommer slemmet ur fitthålet. En kuk växer fram ur fittan. Den faller ner mellan kängorna. Den krossas av en känga. Ytterligare en kuk växer fram. Samma sak upprepas. En borste sopar upp de krossade skorpionerna och kukarna på en handskyffel. Den häller dem på en tallrik på ett bord. En kvinna med långt mörkt hår lägger sitt huvud på tallriken, i krosset. Hon har en hammare i handen. Hon krossar sitt huvud med hammaren. Hon reser sig, det rinner mörkt slem eller blod ur halsstumpen. Hon sticker in hammaren i fittan. Hon tar tallriken. Hon har en mun i halsstumpen. Hon börjar tugga i sig porslinet och krosset. När hon ätit klart drar hon ut hammaren ur fittan. Hon krossar sina bröst med hammaren. Dom splittras som om dom är av porslin. Innanför skymtar revben. Hon krossar sina knäskålar och sjunker ihop. Ur hennes röv växer en skorpionstjärt. Det lyser om gadden.
Manuset till "Loskan"










En vit dansstudio. Fyra flickor med flätor och ballerinakläder står utmed spegelväggen och tränar. De gör samma rörelser. En sträng, äldre dam med kort, grått hår och strikt dräkt instruerar dem. Hon är missnöjd med en av flickorna, som inte lyckas lyfta benet lika högt som de andra. Damen drar upp benet. Det lossnar vid höften. Blodet rinner ner över de vita strumpbyxorna. Damen börjar slå på flickan med benet. Hon krossar henne. De andra tre tränar vidare. En av dem lyckas inte böja sig lika långt fram som de andra, med raka ben. Instruktören hoppar upp och sätter sig på huk på hennes korsrygg. Hon sliter sönder strumpbyxorna över skrevet och sticker in handen i fittan på flickan. Flickan kollapsar. Damen hoppar på henne tills hon krossas. De andra två tränar piruetter. En av dem är ostadig. Instruktören sliter av henne tyllkjolen och drar ner strumpbyxorna. Hon griper tag i fittbusken och sliter loss hela fittan. Hon trycker köttstycket i ansiktet på flickan. Blodet rinner och sprutar. Flickan sjunker ihop. Instruktören sätter sig på huk och krossar henne med knytnävarna. Den sista flickan tränar på att trippa på tå. Det går dåligt. Damen sätter sig på hennes axlar och drar henne i öronen tills de lossnar. Flickan står fortfarande på tå. Plötsligt går fötterna sönder, de spricker och blöder. Flickan faller med instruktören på axlarna. När de slår i golvet, åker flickans huvud in i damens fitta. Instruktören knäpper upp sin kavaj. Under den är hon bara ett skelett. Man ser flickans huvud i bukhålan, ovanför kjolens linning, under revbenen. Instruktören sticker ena handen i flickans mun. Flickan biter av den. Intruktören sticker andra handen i munnen. Flickan biter av den. Det sprutar blod ur stumparna. Flickan sätter sig upp, med huvudet i instruktörens mage. Flickan lyfter upp armarna och rycker loss damens bröstkorg. Hon kastar den i spegelväggen, som krossas. Bakom väggen står en gammal gubbe och runkar. Han stöder sig med vänstra handen på en käpp. När kuken sprutar, flyger hans huvud av. Det rullar in mellan benen på flickan. Hon lyfter upp det och placerar det där instruktörens bröstkorg suttit. Sedan knäpper hon instruktörens kavaj och lyfter av henne från axlarna. Damen skrattar. Hon håller armarna i en segergest, stumparna sprutar fortfarande blod. Flickan slår henne med knytnäven i ansiktet. Sedan hoppar hon på damen tills hon krossas och blandas med de tre tidigare ballerinorna. Flickan linkar iväg på sina mosade fötter. Hon lämnar blodiga avtryck på golvet.
Manuset till "Balett"